Lövplattmask – en invasiv art som hotar våra trädgårdar och ekosystem

I november 2024 upptäcktes en ny invasiv art i Sverige – lövplattmasken (Obama nungara). Den här plattmasken, som ursprungligen kommer från Sydamerika, har spridits till Europa och nu även till Sverige via handel med importerade växter. Det här är en allvarlig varningssignal för både trädgårdsägare och yrkesverksamma inom växtbranschen, eftersom lövplattmasken hotar viktiga funktioner i våra ekosystem.

Vad är lövplattmask?

Lövplattmasken är en rovdjurande plattmask som främst lever på daggmaskar, sniglar, snäckor och andra smådjur som är viktiga för jordens hälsa. Daggmaskarna, till exempel, är avgörande för att bryta ner växtmaterial och luckra upp jorden, vilket skapar bättre växtförhållanden. När lövplattmasken äter upp dessa nyckelarter riskerar vi att förlora den biologiska mångfalden och samtidigt minska jordens bördighet – något som kan leda till sämre skördar både i trädgårdar och på åkrar.

Hur sprids lövplattmasken?

Lövplattmasken har spridits oavsiktligt via handel med krukodlade växter. Den gömmer sig ofta i jordklumpar och kan vara svår att upptäcka eftersom den är liten och slemmig. Den har påträffats i flera svenska län och har även hittats i parker och trädgårdar där växter planterats under 2024.

Vad säger lagen?

Sedan den 7 januari 2025 är det förbjudet att avsiktligt hålla, odla, överlåta eller släppa ut lövplattmasken i naturen. Individer som upptäcks ska avlivas och spridning ska förhindras med hjälp av noggranna kontroller och sanering.

Så kan du hjälpa till att stoppa spridningen

Oavsett om du är privatperson med en liten trädgård, har en kolonilott eller arbetar professionellt med växter, finns tre viktiga steg du kan följa:

1. Köp från ansvarsfulla importörer

Välj växter från leverantörer som aktivt arbetar med att kontrollera och sanera sina växtpartier för lövplattmask.

2. Kontrollera växterna noggrant

Innan du planterar, lyft ur växten ur krukan och undersök jord och rotklump ordentligt. Använd gärna en ficklampa, eftersom lövplattmasken glänser i ljuset. Titta även under krukan och i eventuella backar eller tråg.

3. Sanera vid fynd

Om du hittar plattmaskar, samla dem i en burk och häll kokande vatten över för att avliva dem. Du kan också värma upp hela jordklumpen till cirka 38–39 grader i 15 minuter i ett varmt vattenbad. Upprepa kontrollerna flera dagar efteråt.

Viktigt att veta om sanering och hantering

• Använd alltid handskar när du hanterar plattmaskarna, eftersom slemmet kan irritera huden.

• Släng jord och växtmaterial från drabbade växter i brännbart avfall, använd inte i kompost.

• Undvik att klippa itu maskarna, det är oklart om de kan överleva det.

• Om du hittar plattmasken utanför en kruka, till exempel i trädgården eller i en park, rapportera det till www.invasivaarter.nu och till din länsstyrelse.

Varför är det viktigt att agera?

Lövplattmasken kan snabbt nå höga populationer och hotar balansen i jordens ekosystem. Om daggmaskar och andra nedbrytare försvinner kan jorden bli hårdare och mindre bördig, vilket direkt påverkar våra möjligheter till bra odling och växtlighet. I dagsläget finns inga naturliga fiender till lövplattmasken i Sverige, vilket gör att vi måste vara extra försiktiga och noggranna.

Håll dig uppdaterad! Informationen kring lövplattmasken utvecklas snabbt. Besök gärna Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets webbsidor för senaste råd och nyheter. Tillsammans kan vi stoppa spridningen och skydda våra gröna miljöer!

Bildkälla: Wikimedia Commons