Sötfänkål - Duitse

Sort: Sötfänkål 'Duitse' / Foeniculum vulgare

Frö till knölfänkål, även kallad sötfänkål, som har en smak av anis och har ett bladverk som påminner om dill. Både bladen och den vita stjälkknölen kan ätas. Blad och frön kan torkas eller frysas, den vita knölen kan bakas, kokas eller stuvas.

Sötfänkål eller knölfänkål som den också kallas används som grönsak, smaksättare och krydda i bakning och matlagning. Plantan producerar tjocka och uppsvällda bladfästen ovan jord, dessa kallas knölar och är otroligt goa att äta både tillagade och råa. Fänkålen har en smak som påminner om anis eller lakrits. Om man låter plantorna gå i blom kommer de så småningom att producera frön, dessa kan torkas och användas både till matlagning och bakning och just fänkålsfrön brukar ingå i brödkrydda som man köper i butiken.

Historia: Fänkål härstammar från Medelhavsområdet och odlas nu över hela världen. Det är en av de äldsta odlade växterna och var mycket uppskattad av romarna, och den planterades i USA i början av 1800-talet. I den grekiska mytologin förknippas fänkålen med mat- och vinguden Dionysos; det var genom fänkålens stjälkar som gudarna blåste sin kunskap till människorna. Växten användes där också som läkemedel och ansågs kunna bota magvärk och vara bra för synen. I Indien sägs det att den förbättrar matsmältningen, där serveras än idag fänkålsfrön till måltiderna.
Äldre fänkåls-sorter har vuxit i Sverige sedan 400-talet, då odlades de främst för fröernas skull. Knölfänkål däremot, där man skördar knölen, har bara odlats här sedan 1970-talet.